Travkrönika 29/7-2008
Amerikanskt trav
USA:s superstjärna Deveycheatumnhowe ruskig i Hambletonian-försök, ser fullständigt oslagbar ut. Lillasystern till Going Kronos - Lantern Kronos - mycket fin i kval till Oaks, och eftersom storfavoriten Snow White gjorde bort sig får nog Lantern gälla som favorit till slutsegern. Den här veckan är det finaler i Hambletonian och en massa andra årgångslopp... fantastisk travsport på Meadowlands.
Hugo Åbergs
Händelsefattiga lopp och flera dåliga favoriter fram till V75-3 då Brioni kom ut och visade klass!!! Femåringen fick två elaka tryckare och ändå vann han snuskigt lätt på 10,8ak... 14:e segern i 16:e starten och fortsätter han så här finns det inga gränser för Jocke Lövgrens supertalang.
Vet inte varför kuskarna verkade så oinspirerade, men riktiga tråkiga lopp var det överlag på Jägersro.
L'Amiral Mauzun vann som väntat Hugo Åbergs efter bra resa... tiden 09,7ak är den snabbaste någonsin i Sverige. Tvåan Jaded mycket bra från dödens och trean Russel November svarade för en ruskig avslutning över upploppet. Going Kronos vek ned sig från ledningen och nu kan väl media sluta haussa Going Kronos, han är vacker och fartfylld men tyvärr saknas den rätta vinnarskallen.
Teaser Elegance imponerade med en klassisk svanstedtare.
Övrigt i veckan
Maharajah förstås outstanding på V64, testade kriteriedistansen och den verkade passa alldeles utmärkt. Treåriga stoet Ibiza Broline är intressant... knepig i aktionen men riktigt fartfylld.
Breeders-tävlingar på Hagmyren och stoet Zenta Palema var riktigt stark utvändgt ledaren, men dagens toppduell var den mellan Knockout Rose och Reven d'Amour... den senare kördes i galopp men kom tillbaks och utmanade ändå om segern, fina insatser av båda.
Dust All Over vann enkelt Norrlands Grand Prix... imponerande, men vad har hänt med Adrian Chip? Nog trodde jag att han skulle krossa motståndet även från dödens.
Trubadur ser ut som en riktig kanon, spännande att följa.
Vasaloppet och annat tråkigt...
På arbetsplatserna uttrycks beundran över dem som tar sig igenom dessa prövningar, varför det undrar jag? Vi andra latmaskar som leker med bollar i vårt motionerande får inte alls samma uppskattning, varför inte?
Jag tror svaren ligger i att vi som leker med bollar gör nåt som vi tycker är kul, det är ingen uppoffring och då är det heller ingen prestation. Däremot om man gör något som mest verkar vara ett lidande, och helst under så lång tid som möjligt, är det en prestation... visst förefaller det märkligt?
Är det Luther som spökar?
Finns det någon annan förklaring till att de som åker Vasaloppet tillsammans med lallare som inte sett snö, linslusar som vinkar i tv:n iförda löjliga kläder och 80-åringar som gör sitt sjuttielfte vasalopp blir hyllade som elitidrottsmän?
Därmed inte sagt att jag skulle klara mig igenom Vasaloppet, det är liksom inte det det handlar om... det handlar om att ta ned prestationerna till en rimlig nivå.
Unga friska människor bör nog utföra en lite större prestation innan jag ställer mig i hyllningskören!
***
Alltid på fel ställe...
Som den sökare jag är har jag aldrig riktigt nöjt mig med min situation, har alltid (åtminstone efter tonåren) sökt efter ett optimum trots att jag vet att optimeringen består i att optimera det man har... nåja, det är väl ett vanligt problem (antar jag?) att snegla på gräsmattan bredvid som verkar så mycket grönare?
Det är inte så att jag ångrar mina val av bostadsort, utbildning och jobb... men med ålderns rätt känns det som det bara har gett mig insikten att jag ändå hade det rätt bra på bruksorten. Är nog lite avundsjuk på dom som sket i att göra nåt åt sin situation utan att fundera närmare över det... fast å andra sidan kanske dom ångrar sig?
Det är kanske nåt man behöver gå igenom, en cirkel som måste slutas... en insikt som man bara kan få om man testar det andra? Men om man ändå bara kommer till slutsatsen att det inte var nåt att sträva efter känns det lite meningslöst!?
Jag kommer nog ändå att fortsätta leta efter det perfekta livet med det perfekta boendet, det perfekta jobbet och den perfekta fritiden... och under tiden kommer jag att fortsätta vara på fel ställe och göra fel val i livet.
För några år sedan när jag var singel slog felvalen alla rekord när jag skulle köpa bil och det enda jag visste var att jag INTE skulle ha en Volvo, vad tror ni jag köpte? En Volvo S80 utan drag, helt enkelt den perfekta singelbilen (gubbil enligt en polare)... men några månader senare var jag inte längre singel, fick dessutom tre bonusbarn på köpet och då finns det bättre bilar kan jag säga.
Men att skriva om eländiga felval i livet kanske kan roa någon (se bara hur populärt det är att titta på miserabla dokusåpor), så jag har startat igång en blogg... problemet är dock att ingen verkar läsa bloggen... inte speciellt konstigt eftersom jag inte hittar den själv trots att jag försökt göra alla inställningar som ska göra den synlig för andra. Troligtvis har jag gjort något felval på vägen!?
Min nya livsfilosofi har kanske ändå blivit att optimera det jag har, för jag sitter rätt nöjd med min Volvo som tar mig till fel jobb i fel stad och en blogg som ingen läser... det finns ju annat i livet som är viktigare...
Topplista - Upplevelser
Topplistorna jag redovisar kommer att uppdateras, det är levande topplistor som förändras utifrån min smak och mina humörsvängningar... men det här är en lista som alltid kommer att följa mig och den är kronologiskt sorterad, att ranka dom inbördes kan bli en senare fråga.
Inser att det är mycket trav, men det är som det är... håll tillgodo.
Ex Lee - 1979?
Jubileumstrav på Solvalla i slutet på 70-talet och för en ung tonåring var det fantastiskt att åka till Stockholm och kolla in traveliten i landet. Men bland alla fantastiska lopp och prestationer var det en som stack ut ordentligt, och det var den underbare Ex Lee. Den bildsköne hingsten var vacker som få och växlade ned motståndet med en speed på bortre långsidan som jag aldrig skådat... knäna darrade, läppen skakade och jag var för alltid förlorad i travets fantastiska värld.
Elvis Costello - 1985
Jag föll ordentligt för Costello i mitten på 80-talet och har sett honom live 1986, 1996 och 2007... men inget slår Live Aid galan 1985 när Costello går ut och kör "All you need is love" på en insamlingsgala han inte var speciellt förtjust i. Den dagen förändrade mitt liv.
Diego Maradona - 1986
Världens störste fotbollsspelare var så magisk att något liknande troligen aldrig kommer att upplevas igen. Målet mot England i VM när han kör slalom med engelsmännen är ett minne för livet.
Mack Lobell - 1988
Elitloppet 1988 var mitt första på plats, och det var enormt upphaussat på förhand. Loppet blev lika magiskt som väntat och USA fick sin revansch när världsrekordhållaren Mack Lobell hade uppvisning trots att motståndarna Sugarcane Hanover och Napoletano var enorma hästar.
Copiad vs. Pine Chip - 1994
Svenske stålmannen Copiad mot USA:s gigant Pine Chip, David mot Goliat... en fullständigt fantastisk duell som slutade med att Copiad kämpade ned den store Pine Chip.
Kalifornien - 1996
Är i allmänhet inte så förtjust i att resa, men när vi satte oss i bilen och åkte ut från San Francisco med riktning mot Yosemite Nationalpark var jag mållös. Små hålor och landskap jag bara sett på film blev plötsligt verklighet... och i det ögonblicket ville jag både åka och stanna upp.
Gentle Star - 1996
Min favorittravare alla kategorier... segermaskin med enorm explosivitet och utrustad med ett psyke jag aldrig sett maken till. När jag såg honom första gången 1996 var det kärlek, äntligen hade jag sett den perfekte travaren.
Varenne vs. General du Pommeau - 2000
Olympiatravet 2000 var på förhand en match mellan General du Pommeau och Varenne, och vilken match det blev!!! Den makalösa Varenne (störst genom tiderna) krossade en mycket bra General du Pommeau i en duell fullt i klass med Elitloppet 1994.
The Hives - 2006
Söderbärke Folkets Park sommaren 2006 var stort, så ruskigt stort... Grabbarna från Fagersta nästan på hemmaplan i en miljö jag är väldigt hemma i, och sen levererar dom ett liveuppträdande som tar fullständigt andan ur mig. Låtar, energi och mellansnack som i det ögonblicket var det största jag varit med om... så här i efterhand är det nog fortfarande så.
The Cure - 2008
Hovet 2008... visst har dom blivit gamla men Robert Smiths röst är bättre, låtarna lika bra och jag nyktrare. När världens bästa låt "Boys Don't Cry" äntligen spelades var kvällen fulländad.
Mörk choklad och rött vin
Under senare år har det skapats en enorm vurm för mörk choklad och rött vin. En vurm som enligt mig är påhittad för att hitta ett sätt att trycka i sig choklad och alkohol utan att få dåligt samvete, alternativt kan det vara skapat för att få tillgång till finrummen och skapa en skiljelinje till den vulgära och obildade klassen som äter och dricker det som är gott.
Jag påstår att mörk choklad är äckligt och mitt bevis för det är att dom ljusa bitarna i chokladaskarna alltid försvinner först. Fanatikerna försvarar sig med att det är gott i små mängder, det brukar heta så när det är äckligt... det som är gott äter man tills klockorna stannar.
Nu hävdar många säkert att vi tycker olika, jo förvisso... men poängen är att alldeles för många inbillar sig en massa saker bara för att det är fint att tycka så. Ät gärna mörk choklad om ni tror det är nyttigt, men erkänn att det är just därför och inte för att det är gott... för det är det inte!
Behöver ni fler bevis kan ni fråga dom riktiga experterna - barnen - vad dom tycker!?
Det röda vinet är inte heller gott, men det blir man åtminstone full av.
***
Sköna lästips!
För er som gillar granskande journalistik kan jag rekommendera tidskriften Scoop som ges ut av Föreningen Grävande Journalister... underbar motvikt till dagstidningarnas korta artiklar och klatschiga rubriker. Scoop kan vara svår att hitta i kioskerna men går att beställa på hemsidan. Pocketformatet är dessutom oslagbart.
På tal om pocket... om ni inte läst Tage Danielssons "Samlade tankar från roten" ska ni göra det. Oerhört mycket kloka saker samlade i en pocketbok.
Slutligen måste jag tipsa om den engelskspråkiga tidskriften Word... för er som gillar musik blandat med lite film och litteratur.
Koppla av, läs mycket och ha en skön sommar... tänk på att även Jante och Luther har semester!
Stochampionatet mm...
Tisdagens topptrav på Sundbyholm (Eskilstuna) bjöd på flera toppinsatser, men Quarcio du Chene i derbytestet var förstås höjdpunkten... 13,9-2640a med ett par längder ned till topphästen Wellino Boko imponerade. I övriga lopp glänste främst Lugdunum som visades upp i ett underbart skick och Glide Kronos som såg ruggig ut när han spatserade 12,0ak.
På Vaggeryd gick äntligen den lovande Derby Clipper felfritt, och då fick jag åter känslan att han tillhör segerkandidaterna i höstens Derby.
Sundance Clover 10,7ak på Jägersro... räcker det till start i Hugo Åbergs?
Deliberate Boy svarade för en sjukt bra prestation på Fornbodas (Lindesbergs) lunchtrav... vad har Åke Lindblom gjort med den sjuårige valacken?
Finlandsfödde fyraåringen Bob Hope är en pärla... fin typ och hög kapacitet
Trippeltravet på Axevalla är en av årets höjdare och 2008 års upplaga var inget undantag. Kullettan bland stona - Lie Detector - var lysande när hon het som en spis lämnade motståndarna i Stochampionatet. Samma dag visade norske amerikaimporten Moon Dreamer att det finns hög kapacitet. I lördagens V75:a imponerade Triton Sund och enligt mig är han bäst i landet... åtminstone efter Commander Crowe. Ludde verkar ha bra snurr på stallet... i V75-avslutningen var Glee Face outstanding. Fredagskvällens höjdare var obesegrade Västerbo Paradise... 12:e raka i grymt imponerande stil, vad månde bliva!?
Missa inte nästa vecka...
Treårstalangen Maharajah går ut på Solvalla på onsdag.
Startlistorna till Jägersro om en dryg vecka med Hugo Åbergs och V75 ska bli oerhört intressanta att se.
Fotboll, OS och tennis
För Sverige blev fotbolls-EM en liten besvikelse, men för mig och familjen var EM en höjdare då vi sista veckan var på Mallorca och fick fira Spaniens framgångar med spanjorerna. Det var riktigt kul och givetvis köpte vi spanska landslagströjor och sprang runt och skrek Viva Espana hela natten... ja, kanske inte hela natten men i alla fall en liten stund på kvällen.
Apropå EM och fotbollskommentatorer... vet ni att Terry Butcher, gamla engelske landslagsbacken som sprang runt blodig i en match mot Sverige, anser att Glenn Strömberg är den bästa svenska fotbollsspelaren han har sett. Åtminstone ansåg han det för några år sedan, men han har säkert inte ändrat sig. Det är stort, själv har jag alltid haft ett gott öga till Strömberg eftersom han snusar och var långhårig när det var helt ute.
Men nu är det OS i Kina som gäller och alla svenska friidrottare är skadade... orkar inte riktigt bry mig eftersom jag inte gillar att OS går i Kina och för att OS brukar förknippas med en massa mygel och konstiga domslut (konståkning och boxning bl.a.). Men när det är dags sitter jag väl framför tv:n och jublar över en svensk fjärdeplats i rodd... nu var jag elak, det blir säkert någon medalj till våra högst kompetenta idrottare. Jag tänker hålla på Stefan Nystrand, gillar hans busiga uppsyn... glimten i ögat är ett kraftigt understatement.
Var det tidernas tennismatch? Jag menar alltså den magiska Wimbledon-finalen mellan tennisens giganter Nadal och Federer... jag såg delar av matchen och den innehöll bollar som var fullständigt omöjliga. Men visst längtar man lite efter Nastase och McEnroe... vem är snäll om ingen är elak?
Visste ni att Nadal kommer från Mallorca?
Såg min första allsvenska fotbollsmatch för säsongen när ÖSK på hemmaplan slog Sundsvall med 2-1 i måndags, en välbehövlig seger för ÖSK som trillade boll på ett positivt sätt. Frapperande är dock hur enögda hemmasupportrar är!!! Det är ju kul att dom håller på sitt lag, men jag trodde det fanns gränser för hur enögd man kunde vara... det finns det tydligen inte.
Kalmar ångar på i Allsvenskan och får dom ha laget intakt kan jag inte se hur dom ska missa guldet... dessutom har dom i Henrik Rydström en briljant skribent.
Internationell travrapport
Offshore Dream vann Prix d'Amerique, men kungen i Europa är ändå Elitloppsvinnaren Exploit Caf. Här kan ni kolla in när han vann Prix de France i vintras.
Annars är holländske Russel November den mest intressante i Europa, och det är meningen att han ska starta på Jägersro i Hugo Åbergs Memorial... se och njut när Russel visade upp sig på Bjerke i maj.
Om ni har möjlighet ska ni besöka Jägersro och Hugo Åbergs-dagen för det är den största fartfesten i Sverige efter Elitloppet. Kolla in 2007 års upplaga så får ni se själva.
Nordamerika
I USA är det treåringarna som tilldrar sig det stora intresset. I år finns det två riktigt bra treåringar; obesegrade Deveycheatumnhowe (13 raka från debuten) och Snow White som förra året hade en makalös säsong med världsrekord för tvååringar på 10,1ak och över 1 miljon dollar insprunget. Tyvärr verkar det inte som dom kommer att mötas i Hambletonian Stakes eftersom Snow White troligen väljer att gå ut mot stona i Hambletonian Oaks.
Som avslutning rekommenderar jag denna fantastiska film när Nevele Pride (en av amerikansk travsports största genom tiderna) vinner Hambletonian 1968 med halva upploppet.
Lord Capar och Örjan...
Åke Svanstedts storslam i Olympiatravet, Exploit Cafs fantastiska Elitloppsseger, Skully Gullys förkrossande seger i 4-åringseliten för ston, Commander Crowes segersvit som bara växer, Lie Detectors imponerande triumf i Drottningens pokal och Maharajahs tårdrypande uppvisning i långa E3 är några minnesvärda ögonblick i svenskt trav 2008... men frågan är om inte Lord Capar och Örjan Kihlström är de som imponerat mest på mig?
Idag vann Lord Capar Ulf Thoresens Minne och såg ut som världens bästa häst, det är han inte men så bra han såg ut! Lord Capar har imponerat i alla starter och det ska bli oerhört intressant att se honom möta Maharajah. Treåringen Maharajah har haussats, med rätta, för sin imponerande E3-triumf... men räkna inte bort Lord Capar än.
Örjan Kihlström kör med ruskig känsla. Han har hög lägstanivå och är fruktansvärt effektiv när det gäller stora lopp. Han kan vara världens bästa kusk? Gissa vem som kör Lord Capar och Maharajah...!? Plåt-Sven, stålmannen från dalom, lär dock få hitta en annan kusk när/om stjärnmötet äger rum.
Om 3-åringskullen ser bra ut på stjärnhimlen är det mera tveksamt när det gäller 4-åringskullen, de bästa är födda i Amerika, och det är väl egentligen bara Sahara Dynamite som har den där riktiga stjärnstatusen.
Om 4-åringarna är tveksamma råder det ingen tvekan om den äldre eliten... den är svag (om än bred) och har saknat en riktig stjärna sedan Gidde Palema drog sig tillbaka. Commander Crowe är förhoppningsvis undantaget, han ser åtminstone oslagbar ut, men han har ännu inte mött världseliten... missa inte Jubileumspokalen den 9 augusti när första mötet sker!
Missa inte..
Eskilstunas 4-åringstest körs på tisdag och har som vanligt har ett mycket bra startfält, Quarcio du Chene och Wellino Boko i en duell över lång distans smakar verkligen mumma. Kom ihåg att det brukar skrälla i just det här loppet... Qato Quattro, Latitud och Iceland (Örjan!) lurar i vassen.
Stochampionatshelgen på Axevalla är mindre än en vecka bort... ladda kylväskan och njut av underbart sommartrav!
Välkommen till min blogg!
Det är premiär för min blogg och om någon mot förmodan hamnar fel och råkar läsa kan jag säga direkt att det inte kommer att bli mer upplyftande än så här. Jobbar man på en tråkig myndighet och lever ett tråkigt liv blir det helt enkelt inte roligare.
Trav är den stora passionen och för dem som inte förstår varför orkar jag inte förklara, kan bara säga att norske stjärnhästen Gentle Star (som tävlade i mitten på 90-talet) är favorithästen och italienske Varenne (som hade sin storhetsperiod i början på 2000-talet) är tidernas bästa enligt min mening.
På äldre dar har jag utvecklat andra intressen, och även om travet fortfarande är hett så kommer den här bloggen även att beröra ämnen som musik, film, sport och litteratur. Men jag kommer också att ta upp samhälleliga och vardagliga saker som jag funderar över... och är det nånting jag gör så är det att fundera över saker.
En sak jag funderar över är varför kvinnor anses behöva raka benen för att vara fullvärdiga medlemmar i samhället? Alla som levt med en kvinna vet väl att hår på benen inte är några som helst problem i jämförelse med håret på knoppen... det ligger och dräller överallt, proppar igen avlopp och fastnar i skägget när man ska ligga och gosa, men inte fan kräver någon att kvinnor ska vara kortklippta... varför inte det då?
Glömde en sak, kolla in det här innan Facebook tar över era liv fullständigt...
***
