OS-bloggen, 19/2-2010

Ena dagen våldsam krasch, nästa dag bronsmedalj… Anja Pärson har en kuslig förmåga att leverera i mästerskap. Det är vissa unika individer som blir bättre under press, det är vissa som är som allra bäst när kniven ligger mot strupen och skaver…. Anja är en av få svenska idrottare i den kategorin.

Det är lätt att hylla Anja, men vi ska också komma ihåg att hon genom att åka sämre innan mästerskapen får höra att hon är slut och därigenom kan ha inställningen att hon minsann ska visa alla… och så slipper hon värsta pressen. Men hur som helst är hon sjukt imponerande, lite Wassberg över hennes psyke.

Då är det annorlunda för stackars Helena Jonsson. I mina ögon hade vi två givna medaljörer i det här OS:et, Helena och Emil Jönsson. Båda har floppat rejält… egentligen är det inte konstigt, båda är oerhört seriösa och målinriktade och vet att dom är favoriter och det är bara guldmedaljer som räknas. Vi ska inte underskatta hur det är att ha den pressen från sig själv och omgivningen. Helena har svarat på frågor i ett år som handlat om hur hon ska tackla pressen i OS, underförstått har man då menat hur hon ska agera för att inte hamna i samma situation som Magda i Nagano. Till slut kan det bli en självuppfyllande profetia.

Mycket tjat om att Anna-Carin Olofsson kan ha missat medalj för startfadäsen i jaktstarten, i min bok kan det lika gärna varit så att hon gynnades av just det… tiden fick hon tillbaks, en mer framskjuten position i loppet kan som sagt lika gärna ha varit negativ. Vi kan sluta spekulera för vi får aldrig svaret.

När svenska skidåkare åker fort har dom bra skidor, när utländska åker fort misstänker vi dopning… kanske ska vi rannsaka oss själva, åtminstone lite.

***  
I kväll är det ishockey i vettig tid och damernas jaktstart… en riktig kanonkväll. Dessutom är portersteken redan tillagad och ölen står på kylning.

Fredag 19 februari:

21.00 Ishockey, herrar Sverige-Vitryssland
22.00 Skidor, damer 7,5 km x2, jaktstart

Tittade lite på matchen mot Tyskland, och stundtals i första perioden såg samarbetet mellan Zäta och Foppa lovande ut… Henrik Zetterberg har förresten varit min stora favorit i flera år, han är en unik blandning av Makarov, Larionov och Krutov. Är det nån som kan få fart på Foppa så är det Zäta, och tvärtom kan det också bli. Lovande var det i alla fall. Såg ni förresten Bäckströms framspelning till ena målet, magisk klubba på den grabben.

Anna Haag tar silver idag och Kalla brons… kan man spela på det nånstans?

***


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0